en sydösterbottnisk presshistoria

Börje Sidbäck:

En sydösterbottnisk presshistoria






















































En journalistisk studie,
utförd med stipendium från
Svensk-Österbottniska Samfundet
2009
© Författaren

Sammanställning och distribution:
Sidbäck & co
64200 Närpes
tel. 06-2241475
e-post: b.sidback@gmail.com

Sakkunniggranskning:
Mats Ekman och Sture Riissanen




Lokaltidningar i Sydösterbotten

Kristinestads Tidning
och Syd-Österbotten

Flera svenska lokaltidningar har utgetts i Sydösterbotten i över hundra års tid. Dessutom har andra periodvis utkommande tidningar och tryckalster förekommit. Redan den 1 september 1897 utkom det första numret av Kristinestads Tidning, tryckt i Helsingfors. Tidningsbolaget skaffade dock till följande ordinarie nummer både eget tryckeri, faktor och hyrda lokaliteter i Kristinestad.
Tidningen meddelade sig vara ett "svensksinnadt, folkligt organ för Kristinestad och södra Österbotten". Redaktör var Walter Sjöblom som samtidigt var rektor för svenska samskolan i staden. Största delägare bland de 103 aktionärerna i bolaget var Erik Alfred Tötterman och Alfred Carlström.
Kristinestads Tidning deklarerade sig som konstitutionell och angrep bland annat "löftessvikaren Nikolaj" under generalguvernör Bobrikoffs tid. Kritiken mot de ryska makthavarna ledde till att tidningen anmäldes till pressöverstyrelsen i Helsingfors och indrogs i slutet av december 1900.
Utan tillstånd utgavs dock 1902 fyra nummer av "Avisor, svenskt folkblad för Södra Österbotten" av faktor Frans Ahlroos i Kristinestad. Walter Sjöbloms anhållan om att få utge en tidning igen avslogs följande år.
Lektor Väinö Verner Hannelius fick dock tillstånd, och tidningen Syd-Österbotten började utkomma i januari 1903 i Kristinestad. Tidningen utgavs till att börja med varje lördag och kostade 2,75 mk i årsprenumeration.
Från 1905 utkom den två dagar i veckan, tisdag och lördag. Utgivningen ändrades 1912 till onsdag och lördag. Från 1.12 1936 har S-Ö varit tredagarstidning med utgivning tisdag, torsdag och lördag. Tryckerifastigheten fanns vid Strandgatan 61.
Tidningen betecknade sig som "organ för södra Österbottens svenska kommuner". Första ledaren 17.1 1903 handlade om "Våra fiender", de yttre och de inre. 20.6 behandlades nykterhetsrörelsen, 1.8 idrotten och uf, 15.8 folkbildningens mål, 20.8 arbetarpartiet och rösträttsfrågan och 31.10 folkhögskolans uppgift.
Kommunalförvaltningen på landsbygden behandlades 24.4 1904, och 3.4 1906 skrev tidningen om införandet av kommunalfullmäktige i Närpes. Men också lokala frågor som stadens begravningsplats (17.10 1904) och den sydösterbottniska banan (23.1 1904, 21.1 1905 samt 16 och 30.1 1906) togs upp i ledarna.
Folkskolfrågan i Lappfjärd avhandlades i två ledare, 22 och 29.10 1904, och 27.4 1907 återkom man till folkhögskolfrågan. 7.5 1913 var frågan om ett gemensamt distriktssinnessjukhus i svenska Österbotten på tapeten.
"Något att beakta för den lösa befolkningen och torpare i Sideby och Skaftung" hette en kryptisk ledarrubrik 10.12 1904, och 24.11 1906 återkom S-Ö till ämnet De obesuttna. Amerikafebern avhandlades 19.2 1913. 4.7 1905 pläderade tidningen för en finsk samskola till Kristinestad. Bilder var sällsynta i tidningen de första åren, men redan 25.6 1904 hade man en stor artikel, "Eget hem, prydligt hem", med ritade bilder. Extrabilagor utgavs ofta den här tiden i form av små notisblad med senaste nytt. 27.2 1904 hette extrabladet Misslyckat angrepp och utgjorde ett telegram från Petersburg om japanernas anfall.
16.4 kom en extrabilaga om amiral Makaroff som omkommit och 18.6 var man ute med nyheten om attentatet mot Bobrikoff. 9.7 presenterades den nyutnämnde generalguvernören Ivan Obolensky och 30.7 nyheten om attentatet mot inrikesminister von Plehwe i Polen.
En extrabilaga om lantdagens sammankallande utgavs 3.9, och valet behandlades också på ledarplats 15.10. 23.8 1905 presenterades "allerhögsta manifestet" i Petersburg, och 1.9 1906 hette ledaren Faran är nu större än någonsin. 9.1 1906 behandlades den nya proportionella valmetoden, och 20.2 hette ledaren Valrätt och valbarhet.
Ett upprop och program för svenska (folk)partiet var på tapeten 8.5 och 2.6 1906, och kvinnorna i sfp behandlades 3.9. Riksdagens upplösande togs upp 24.71906, och 18.9 behandlades den urtima lantdagen 1905-06 med underrubriken Honnör för den gamla lantdagen. Nykteristerna och lantdagsmannavalet togs upp 11.12 1906, och förbudslagen avhandlades 22.10 1907.
Riddarhuset och enkammarlantdagen hette ledaren 15.12 1906, och 6.4 1907 redde man ut partierna och lantdagen. 19.11 samma år kunde man redovisa lantdagsresultatet. 4.4 1908 var det dags för regeringsskifte och 11.4 för lantdagens upplösning. I anledning av ryska kadettpartiets kongress skrev tidningen en ledare 20.10 1906, och 6.11 samma år behandlades frihetsmanifestet och framtiden.
-3-


14.5 1919 hette ledaren Lögnen och hatet (om fredsvilloren efter första världskriget). Demokratins frammarsch avhandlades 4.8 1917. 22.2 1918 var rubriken helt enkelt Vår kamp, och 19.7 1919 skrev tidningen om Röd agitation och vi slattrighet. Klassmedvetandet och kommunistisk taktik avhandlades 25.5 1921. Det var tidstypiska stämningar efter det uppslitande kriget 1918.En vinning för tryckfriheten rubricerades ledaren 27.1 1906. Den behandlade förslaget till presslag. 24.2 rapporterades att en typografstrejk hotade.
Kyrkans skiljande från staten var aktuellt redan 1906 och behandlades i tre ledare (21.8, 25 och 29.9). Nystavningens fördelar och nackdelar avhandlades 5.10 1907. 1912 firades 10-årsjubileet med en festpublikation, och tidningen fastslog att den skulle fortsätta att "slå vakt om fosterlandets grundlagsenliga rätt, svenska språket och svensk odling samt hembygdens utveckling och förkovran".
Hannelius var från början ansvarig utgivare för tidningen, men redan första året tillträdde Calixtus Karlsson som redaktionssekreterare, och 1905 blev han ansvarig utgivare. Otto Hannus inträdde för en kort tid i redaktionen, men från 20.6 1905 blev Per Erhard (Pelle) Schlüter ny redaktör. Gustaf Bondestam nämns också som medarbetare 1903-05, men hans namn återfinns inte i redaktionsrutan.
12.8 1905 tillträdde Oskar Sundman som ansvarig utgivare och kvarstod ännu 1909. Schlüter efterträddes i februari 1907 av Einar Hedström som kvarstod till september 1908. Från februari 1909 till 1914 var Julius Eriksson redaktör, och efter honom kom Väinö Solstrand som t f redaktör från 18.2 till 3.6 1914, då O A Blomqvist tillträdde. 12.4 1916 blev Ewald Konrad Holmquist redaktör och ansvarig utgivare efter Sundman, men han sades upp tillika med hela personalen efter en konflikt på tidningen.
13.6 1917 var det Einar Bäck som blev ny ansvarig redaktör. Ingen ansvarig redaktör angavs för de två första månaderna 1918, men 1.3 1918 återkom Otto Hannus. Otto Stenlund (1871-1935) blev efter krisen 1917 största aktieägare i tidningsbolaget, och han angavs också som ny ansvarig redaktör från 4.1 1922. Sönerna Gustav och Fredrik övertog i slutet av 1920-talet en del av familjens aktier som då utgjorde 45 procent av hela aktiekapitalet.
Otto Stenlund fungerade som huvudredaktör till årsskiftet 1934. Från 1935 till 18.4 1936 angavs Torsten Ström som ansvarig utgivare med Gustav Stenlund som redaktör. Den senare skötte uppgiften som ansvarig redaktör från 1.12 1936 till 1940, då han stupade i kriget. Erik Lindholm var medredaktör 1937-38
Brodern Fredrik Stenlund (1909-79) fungerade som VD i bolaget från 1940 till 1975 och som redaktionssekreterare från 1938. Fil. mag. Alvar Utter (1911-2007) kom till tidningens redaktion på 1930-talet och var huvudredaktör 1941-80. Han hade vid fusionen med Närpes Tidning 1980 övertagit nästan hela aktiestocken i bolaget, men sålde denna i samband med fusionen. Tryckeriet i Kristinestad avvecklades därefter.
Utter blev känd för sina satiriska men också humoristiska kåserier under signaturen Kasper Rökhatt. Också i lokalredation bidrog han med liknande kåserier, där han gisslade olika slags samhällsföreteelser. Hans kommunalpolitiska engagemang kunde i småstaden lätt förenas med journalistiken, även om det också fanns hårda kritiker av hans ställningstaganden.
Bland dem som tjänstgjort vid tidningen kan nämnas Sture Riissanen, Birgitta Åmossa, Rainer Saxén (fotograf), Mats Ekman (1985-90), Lotta Sjöblad och Rita Gullans-Nordström. Bertel Nygård var tryckerifaktor i Kristinestad ända från 1920-talet till sin död 1980. Sättmaskin och ny tryckpress skaffades på 1920-30-talen.
Efter fusionen mellan Syd-Österbotten och Närpes Tidning aktualiserades i Kristinestad tanken på en ny lokaltidning för staden. Planerna realiserades också av ett lokalt bolag, Kristinestads Förlags Ab, och nya Kristinestads Tidning började utkomma 1983.
Den utgavs en gång i veckan och trycktes på Sydbottens tryckeri i Kristinestad, sista året på I-prints trycker i Seinäjoki. Upplagan låg på ca 1 500 ex. Som redaktörer för tidningen har verkat Lars Axén, Olof Bergvik, Henry Lindström, Mikael Sanner, Mats Ekman från 1990, Charlotta Back från 1994 och Sture Riissanen från 2000 tills tidningen köptes upp av S-Ö (HSS-Media) 2003 och indrogs. Riissanen övergick då i S-Ö:s tjänst, där han verkat sedan dess, från 2009 som deltidspensionär.











-4-


Kaskö Tidning - Närpes Tidning

Kaskö Tidning grundades 1914 av stadsläkaren Uno A Fleege, men faktor Artur Jacklin, född i Gamlakarleby 1886, övertog ganska snart det tekniska ansvaret. De första aktieägarna var J M Eriksson, Herman Roschier och Fleege.

Rikssvensken Eriksson ville redan 1918 sälja tidningen till värsta konkurrenten i Kristinestad, men Fleege hade tidningen som skötebarn och kuppen misslyckades. Eriksson löstes ut och Jacklin tog över.
Redaktörer i början var bl a skolföreståndare Alfred Nordback som också hade varit redaktör för Vasa-Posten, Axel Cederberg, Einar Söderlund, G Dahlbo, Ragnar Björk samt ett par samskolrektorer, Itäinen och Lillberg.
U F (stadsläkare Uno A Fleege) skrev signerade ledare om behovet av en egen tidning i Kaskö, men så var han också den som startade tidningen 1914. "En helt och hållet ny tid har brutit in i Kaskö", stod det i första ledaren, Vid starten (1.7). "En egen tidning behövs för att göra orten känd. Granntidningen S-Ö endast hånar och förlöjligar Kaskö med oriktiga och vilseledande uppgifter", hette det. I artikeln gavs också en hyllning till avlidna stadsbor som arbetat för samma mål. I april 1915 skrev Fleege flera artiklar om Kaskö.
Ledarna handlade inte alltid om lokala frågor. Det världspolitiska läget behandlades ofta i artiklarna, men också inhemsk politik och regionala spörsmål. Kaskö Tidning skrev 1915 en ledare om folkskolorna i Österbotten (22.9) och en annan om småbarnsskolorna i Närpes (28.8 och 16.10). Närpes folkhögskolas prekära läge på grund av slopat statsbidrag togs upp 12.6 -15.
Hembygdsforskningen (9.10 -15), planerna på ett sockenmuseum i Närpes (Paul Hermans tal 6.10 -15) samt kommunalstyrelsen på landsbygden (25.9) behandlades likaså. Avsnitt ur Närpes historia återgavs redan 12.9 och 9.12 1914 med tillägget "eftertryck förbjudes". I en ledare 16.6 -15 kritiserades upplägget med Kristinestads historia.
Men samma år skrev signaturen Dr P om Politisk rättvisa, det vill säga P E Svinhufvuds frigivande från Sibirien (15.9 -15), och ledaren 18.8 hette Folk i vapen. 7.8 -15 rubricerades ledaren Ett märkligt dumasammanträde. 14.4 -15 publicerades bilder från bombardemangen i Italien och Österrike.
En fråga som är lika aktuell i dag var "Är det svenska folket i Finland ett folk som dör?" (21.8 -15). Och den tiden var kampen mot tuberkulosen högaktuell. Frågan behandlades i flera ledare 1915. Samtidigt var frågan om rusdrycksmonopolet och nykterhetssaken på tapeten. Andelsrörelsen behandlades i flera ledare 1915, och 3.11 ingick ett stort reportage om Övermark Andelshandels 10-årsfest och lokalinvigning. 27.11 samma år hade tidningen ett stort övermarksnummer med bilder och allt.
19 och 26.6 -15 återgavs ett referat av Th Söderholms tal vid handelslagsdistriktets möte, "Den svenska herremannaklassen och kooperationen". Likaså fanns ett reportage om "det inre av maskinavdelningen i Närpes Träförädling" med bild av fabrikör Erikson och Elving (11.9 -15) samt av Närpes Andelsmejeri med bild av bl a Lydi von Konow (11.9). 2.1 -15 fanns bilder av Närpes sjukhus och tuberkulospaviljong. En bild av Sälgrunds fyr kunde beskådas redan 5.8 -14.
21.7 -15 skrev tidningen: "En gammal bekant uppenbarade sig åter i förrgår på morgonen. Det välkända ljudet av Kurirklockan och gubben Häggblads skrovliga stämma hördes åter i gathörnen, förkunnande för de nyfikna om en auktion som samma dag skulle förrättas. Lokala notiser och också berättelser på dialekt återgavs.
A Jacklin fungerade som ansvarig utgivare och direktör för Kaskö Tidning till sin död 1956, då sonen Olaw Jacklin tog över utgivningen med förre riksdagsmannen och läraren Albert Brommels (1891-1962) som redaktör.
Läraren, tidningsmannen och riksdagsmannen Albert Brommels (mer känd under signaturen Post-Janne) föddes i Övermark 1891 och avled i Närpes 1962. Han gick i Närpes folkhögskola med Jacob Tegengren som rektor 1909-10 och dimitterades som folkskollärare från Nykarleby seminarium 1914. Han utförde sin livsgärning som folkskollärare först i Koskeby i Vörå, på Bergö och från 1922 i Gottböle ända till sin pensionering 1955. Han var redaktör vid Vasa-Posten på 1920, Syd-Österbotten i början av 1940-talet och Kaskö (Närpes) Tidning 1956-60, men skrev kåserier och artiklar med underfundig humor (Mixtura, Stumpar, Ur dryftan, Ur dagskrönikan, Fria funderingar och Gaffelbitar) i många andra tidningar, bland annat Vasabladet, Syd-Österbotten och Landsbygdens Folk. Sitt första kåseri publicerade han i Kaskö Tidning 1914 under signaturen Janne. Avsnittet hette Jul. Han satt i riksdagen för sfp 1945-51.
Fil. mag. Björn Hindström (1930-90) efterträdde Post-Janne 1960, och tio år senare blev Hindström både ansvarig utgivare och VD för tidningen samt delägare i bolaget. Dessutom var han aktieägare i tidningsbolaget. Hindström kvarstod i dessa uppgifter till sin död 1990, då Bjarne Smeds (f 1945) blev chefredaktör. Han skötte tjänsten till pensioneringen 2008, då Mats Ekman (f.1967) tog över.

-5-

Helge Nyström var andre redaktör vid tidningen 1964-80, då han övergick till Vasabladet som sportredaktör. Av andra redaktörer vid tidningen kan nämnas Rita Nordström, Birgitta Åmossa, Rainer Saxén (fotograf), Tom Juslin, Lotta Sjöblad, Benita Kummel-Erikson, Cecilia Udd, Mona Söderman, Jan-Ola Klåvus, Yvonne Djupsjöbacka, Benita Hansas-Mattila, Anders Bergvik, Sture Riissanen och J-E Widjeskog (frilans) samt sportred. (frilans) Bjarne Nybond, Jim Eriksson och Janne Smeds.
Tryckerifastigheten i Kaskö fanns vid Alexandersgatan 64, men starten gjordes vid Rådhusgatan (finska folkskolan). En elmotor till tryckpressen skaffades 1915, och man kunde överge veven till pressen. 1964 övergav man Kaskö och flyttade officinen till Närpes, där den gamla skolbyggnaden i Näsby inköptes för ändamålet. Samtidigt skaffades den första sättmaskinen.
Senare uppfördes en ny produktionshall på samma tomt. Fastigheten avyttrades 2006, och tidningen flyttade in i postens förra lokal i ämbetsverkshuset i Näsby. Också i Kristinestad fick tidningen ny adress, då en lokal i förra post- och telehuset togs i besittning. En gemensam redaktion för Vbl, J T (Ö T) och S-Ö infördes 2006-07.
Den tekniska utrustningen förnyades snabbt, och man övergav den gamla handsättningsmetoden för blysättning för att 1975 övergå till fotosättning och 1986 till datateknik. I Kaskö gjordes allt med handsättning.
Tidningen övergick 1992 till Macintosh-datorer för att 2006 satsa på amerikanska DTI och följande år blev det PC-datorer. 2009 förnyades tidningens layout och typografi. Gamla ärevördiga Times ersattes med ny rubrikstilar, eller fonter som det numera heter, Flama och Freight Disp. Ingresserna som infördes på 1960-talet, men slopades på 1990-talet, återkom 2009.
Rolf Hellman kom till K T 1963 och var en av de första maskinsättarna. Ända fram till pensioneringen 2009 tjänstgjorde han som grafiker, tecknare, bildhanterare och ombrytare-monterare, även som tecknare efter pensioneringen. Erik Weckström var faktor på tidningen i flera år tills han flyttade till Frams tryckeri i Vasa (senare Arkmedia). 1989 kom John Knoblock till S-Ö som dataansvarig, och han kvarstod till 2007. En skild teknikavdelning i Vasa (för alla tidningar) är numera formellt dataansvariga, Lokal datateknikexpert är Anja Gullans.
Den första offsetpressen skaffades 1972. Tryckningen av tidningen överfördes i maj 1993 till Vasabladets tryckeri i Vasklot (senare I-Print), och tryckeriet i Närpes övertogs av ett privat bolag, Botnia Offset som senare gick i konkurs. Från 2010 skall tidningen börja tryckas i Karleby (under en mellanperiod dessförinnan i Björneborg). 2003 började S-Ö serva läsarna med nyheter på webben, och från oktober 2009 utkommer den också som e-tidning.
Harry Schaumans stiftelse övertog 1992 en del av aktierna i tidningsbolaget och senare hela aktiestocken av familjen Jacklin. HSS Media utger sedan 1997 både Vbl, S-Ö, Österbottens Tidning och Pietarsaaren Sanomat.
Tidningen utkom från 19.12 1914 i sexspaltigt format mot fem spalter tidigare. Kaskö Tidning utgavs två gånger i veckan, onsdag och lördag, och första numret utkom 1.7 1914. Tidningen betecknade sig som organ för Kaskö, Närpes, Övermark och Korsnäs. Prenumerationspriset var från början 4 mk för helår, 2 för halvår, 1 för kvartal och 50 p för en månad.
I slutet av 1950- och början av 1960-talet utkom tidningen under parallellnamnet Kaskö, Närpes, Övermark Tidning för att 1964 övergå till Närpes-Övermark-Kaskö Tidning. 1968 var det dags för den enklare namnformen Närpes Tidning, och därmed övergav man det anrika Kaskö Tidning för gott. Fusionen mellan Syd-Österbotten i Kristinestad och Närpes Tidning 1980 medförde att namnet blev Syd-Österbotten med underrubriken Närpes Tidning, vilken dock slopades småningom.
Tidningen utkommer fortfarande tre dagar i veckan, tisdag, torsdag och lördag. Vid fusionen hade S-Ö ca 3 600 och N T över 5 000 i upplaga. Den fusionerade tidningen nådde som högst 8 900 i upplaga. SÖ:s kontrollerade upplaga  var 7 335 ex år 2008.









-6-


Vasabladet i Sydösterbotten

Ny redaktion i Närpes-Kristinestad

Den 1 september 1963 öppnades Vasabladets nya lokalredaktion och kontor i Närpes i dåvarande Närpes andelskvarns (sågs) kontorsbyggnad i Näsby. En kontorist anställdes, först Margareta Westberg, sedan Ann-Mari Walls och från den 1 juli 1964 Inga-Britt Sidbäck.
Kontoret flyttades den 15 november samma år till Sidbäcks nybyggda egnahemshus i Finby, och de nyhetsnotiser och referat som korrespondenterna ringde in bandades på Rex Recorder-magnetofon och skrevs ut av kontoristen.
Den 1 maj 1980 kunde en hyrd kontors- och redaktionslokal i Närpes bokhandels hus i Näsby tas i bruk. Samtidigt fick tidningen sin första sportredaktör på heltid i Sydösterbotten, då Helge Nyström övergick från S-Ö till Vbl. Han tjänstgjorde till 2003. Edvin Forsén som var pensionerad från Landsbygdens Folk hade anställts som landsbygdsredaktör vid Vbl 1960, och han bevakade också en del av händelserna i Sydösterbotten. Han avgick 1966.
Den förstärkning som redaktionen fick i och med Sture Riissanens anställning i Kristinestad 1969 var behövlig. Han kom att kvarstå i över 20 år och ersattes i slutet av år 1994 av Mats Ekman, en ung och energisk journalist som gjort sig känd som chefredaktör för nya Kristinestads Tidning. Ekman kvarstod tills han 2008 utnämndes till chefredaktör för Syd-Österbotten.
Lennart Lassfolkh som började skriva för Vbl redan 1963 blev 1976 anställd på deltid och senare på heltid, närmast som reporter med inriktning på lantbruk, växthus och övrigt näringsliv. Han pensionerades 2003. På kontoret efterträddes Inga-Britt Sidbäck som pensionerades 1995 av Anneli Sjöberg. Tjänsten indrogs dock ganska snart och hon överflyttades till kontoret i Vasa.
Anita Svensson som var redaktör i Vasa kom flera somrar å rad att vikariera på Närpesredaktionen under semestersäsongen. Efter Sidbäcks pensionering 1.1 1996 blev Magnus Torsell ny lokalredaktör i Närpes, och han kvarstod i tjänst till 2008, den sista tiden som arkivarie i Vasa. Från 2008 är Tom Forsman redaktör för Vbl i Sydösterbotten.
Flera blivande journalister fick sin första skolning som sommarvikarier på Vbl i Närpes. Bland dem kan nämnas Anja Kuusisto, Lena Söderback (g Skogberg), Nina Sjökvist, Zikiti Klemets, Harriet Jossfolk-Furu och Katarina Norrgrann. Lars-Erik Juslin var en av sommarvikarierna, men han var redan gammal och van i branschen efter många år som Hbl:s korrespondent. Likaså tjänstgjorde Karin (f Blomqvist) Nyström i flera repriser. En av de första redaktionsvolontärerna i Närpes var Boris Lundgren som på 1960-talet tjänstgjorde både i Sydösterbotten och Vasa.
I praktiken var en lokalredaktör aldrig ledig. Det gällde att jobba på söndag och vardag, från morgon till kväll. Men när femdagarsveckan kom 1968 var man tvungen att försöka tillämpa något slags system, men medan man var ensam på redaktionen gick det inte alls.
Att bevaka möten, kurser och kongresser hörde till den tiden, och ibland fick man lov att hänga med på och dagligen skriva om någon viktig kongress i tre, fyra dagar — vid sidan om all annan nyhetsrapportering.
Den första tiden var man tvungen att sända text och bilder per buss eller i brådskande fall ringa in referaten per telefon till Vasa. Det blev många brådskande resor i sista minuten till dagsbussen som avgick redan kl 14.30. Ibland var det halvfärdiga manus som levererades, och ibland fick man lov att köra ifatt bussen ända till Övermark eller Pörtom.
Sidbäck blev också redaktör för Sydbilagan, ett experiment som pågick 1989-90, men som sedan resulterade i nedläggning. Främst berodde det på att bilagan som utkom ett par gånger i månaden tog för mycket tid.
På redaktionen i Närpes hann fyra olika datasystem användas. Delta-datan kom 1976, och Vbl var en av de första tidningarna i Norden med att överföra text från en lokalredaktion till en centralredaktion (endast Arbetet i Malmö hade prövat systemet, och där studerade en Vbl-delegation systemet).
Den första dataöverföringen skedde från Närpes och Kristinestad i julhelgen 1976. Telefontrafiken från Närpes var då ännu manuell. Automatiseringen kom först jultiden 1978. Följden var att telefonisterna vid telefoncentralen trodde att datasignalerna var störningar på linjen och när de inte fick svar på frågan ”talas det, talas det?” så drog de ur stöpseln och datasändningen avbröts.
Sedan följde Megadata, Nokia med Text 100-systemet och slutligen Macintosh som helt revolutionerade textbehandlingen och redigeringen. Datorerna på Närpesredaktionen anslöts också direkt till centraldatorn i Vasa. På 2000-talet övergick man till PC efter att ha använt Mac i över tio år.
1999 flyttades lokalredaktionen till Nordeas fastighet i Näsby och några år senare till KK-Möblers affärsfastighet för att 2006 sammanslås med tidningen Syd-Österbottens kontor och redaktion som då flyttade in i f d postens lokaliteter i ämbetsverkshuset. Också i Kristinestad förenades S-Ö:s och Vbl:s redaktioner.

-7-


Vecko-Spegeln, Vår Värld,
Österbottniska Posten, Kuriren

En ny veckotidning, Vår Värld, startades i Vasa 1958. Det var 1.12 1958 som tre unga redaktörer på Vbl sade upp sig, Torleif Nygård för att åka till Sverige och bli reklamman, Björn Hindström och B Sidbäck, för att börja utge veckotidningen Vår Värld.

Ett nybildat bolag, Electroprint, med Hindström som ägare, försökte utge den veckotidning som det fanns ett behov av sedan Vecko-Spegeln lagts ner 1955. Det hela verkade lovande, och läsarna var intresserade. Bland annat skrev Hindström radikala politiska ledare den tiden, och Sidbäck stod för reportaget. Följetongen De förbannade åren som handlade om upplevelser under kriget publicerades under signaturen Ragnar Öberg (Signar Österberg) och väckte stor uppmärksamhet.
Men trycket var inte det bästa, eftersom Hindström hade skaffat en av de första offsettryckpressarna i landet. Tekniken var ny, och det fanns inte kunskap nog för att lyckas med tryckningen i arkpressen. Följden blev en suddig, delvis oläslig text. I längden gick det inte för sig att få tidningen såld med det trycket, utan Hindström var tvungen att hyra tjänster av ett annat tryckeri. Han fortsatte med att utge Vår Värld tills han 1961 flyttade till Sydösterbotten, först som lärare i Korsnäs och sedan till Kaskö och Närpes som lärare och senare rektor för medborgarinstitutet. Han efterträdde Albert Brommels som chefredaktör för dåvarande Kaskö Tidning (senare Närpes Tidning) 1961 och kom att stanna på den posten till sin död 1990. Sidbäck jobbade endast tre månader på Vår Värld för att redan i mars 1959 återgå till Vbl.
Ekonomiskt var hela företaget med Vår Värld en enda stor förlust. Trots ombudens och medarbetarnas iver räckte inte resurserna. Men före det fanns Vecko-Spegeln som börjat utkomma på Spegelns förlag i Vasa 1941 med Alfred Tallmark och senare Ejnar Strand som huvudredaktörer. I redaktionen satt bl a Allan Schulman i Helsingfors ett tag. Senare blev han känd som tidningsman och tv-producent i Sverige. V-S utkom varannan torsdag, senare fredag. Den trycktes på Fram i Vasa som den tiden hade kontor och tryckeri på Handelsesplanaden 10.
Från 1952 övertogs tidningen av Jakobstads tidnings och tryckeri Ab med Rolf Tilljander som ansvarig redaktör. V-S lades ner i slutet av år 1954, och ett provnummer av en tidskrift kallad Kuriren utgavs då av JTT. Försöket ledde inte till någon varaktig utgivning. Vecko-Spegeln gjordes som sidojobb av Tilljander som var redaktör på JT den tiden, senare på Vbl. Resurserna räckte inte till för V-S.
Den var ju inte den första österbottniska veckotidningen och inte heller den sista. Frejvid Weegar i Vasa startade 1959 (Österbottniska) Kuriren, och den utkommer ännu. Ett visst missnöje med Vbl som landsbygdsorgan förekom bland bönderna i svenska Österbotten, och planerna på en ny jordbruksdominerad dagstidning fördes på tal i slutet av 1950-talet. Frejvid Weegar, som senare startade tidskriften Kuriren var vidtalad som chefredaktör. Tidningsplanerna kunde inte förverkligas av ekonomiska orsaker. Weegar lyckades sedan där Vår Värld misslyckats, nämligen med att utge en finlandssvensk veckotidning.
Österbottniska Posten som SÖU fortfarande ger ut började utkomma som ungdomstidning 1968 med JT som utgivare, men upphörde 1986. SÖU har dock gett den en nystart som gratistidning och annonsblad från år 1997. Som redaktörer har fungerar bl a Alf Snellman, Bertel Nygård, Per-Eric Andersson, K-G Olin, Ulrica Lövdahl, Anne Sjökvist och Jona Nyström. På 1960-talet blev det aktuellt att Vbl skulle överta utgivningen av Österbottniska Posten, och förhandlingar fördes också mellan utgivaren SÖU och Vbl. Planerna strandade dock, och ÖP utkom också i fortsättningen på JT :s tryckeri, tills den lades ner.
En oberoende månadstidning, Syd-Nytt, började utges i Närpes 1991 med Leif Björklund som redaktör och VD. När han övergick i annan tjänst 1994 övertogs utgivningen av Björn Taxell i Kaskö. Tidningen utkom endast en kort tid därefter. Tryckningen skedde på Vasabladets tryckeri i Vasa. 1995 startades en ny månadstidning i Närpes, När-Nytt, med Stig Björkas som VD och Anne Sjökvist som redaktör. Den utgavs endast en kort tid, utgavs av Kust-Nytt i Malax och trycktes i Vasa.
Likaså har Kustnytt med Malax-Korsnäs som basområde och Byanytt med Korsholm utgetts av ett tidningsbolag där Björkas var ansvarig utgivare från början. Kustmedia Ab i Solf utger den förra, och redaktör 2009 var Lisbeth Back.
Finby byförening i Närpes började 1985 utge "Finbyblaade" som har tryckts med ett nummer per år i en upplaga om 500-600 exemplar. Redaktörer har varit Bjarne Nybond 1985 och 1988-97, Börje Sidbäck 1986-87, Leif Björklund 1998-99, Susanne Jerkku 2000-01 och Kaj Ojala från år 2002.



-8-







Källor:

Håkan Anttila: Näringslivet, Svenska Österbottens historia III, Vasa 1980
Mats Ekman: "Välkommen Flama - farväl Times", S-Ö 5.5 2009
Björn Hindström: "Kaskö Tidning 50 år, 1914-64", K T 1964
Bjarne Smeds: "Ett blad vänds i Syd-Österbottens historia", S-Ö 11.5 1993, och "Tidningskonkurrenter fann varandra", S-Ö 6.9 2007
Jan-Erik Till: prograduavhandlingen "Klippt och skuren för Sydösterbotten - tidningen Syd-Österbotten 1903-1939"
B Sidbäck: Människor jag mött, Vasa 1998, Albert Brommels-en österbottisk idékämpe, Vasa 1975
Alf Snellman: Tidsbilder — Jakobstads Tidning under ett sekel, Jakobstad 1998
Gunnel Steinby: Journalister och publicister i svensk press i Finland under 200 år, Åbo 1981
"Tiedonvälitystä 75 ajast'aikaa" (Sydösterbotten:s journalister 1921-96, Seinäjoki 1996)
Vasa stadsbiblioteks mikrofilmer av tidningarna S-Ö, K T, Närpes-Övermark-Kaskö Tidning, N T, Kristinestads Tidning och Vbl
Syd-Nytt, När-Nytt, Sydbilagan och Finbybladet